Besviken på svenska cancervården...

Jag är såå himla besviken på stödet min mamma får efter allt hon varit med om! Hon får inget stöd alls.

Mamma är 58 år, har kämpat med med cancer och dödsångest i snart 2 år. För att berätta om ett låååångt lidande lite kort:

Mamma är 58 år. Februari 07 upptäcktes en knöl i hennes lunga. Gick inte på nåt sätt att få reda på om det var en elakartad eller godartad tumör.

Juli -07 tog dom hela lungan. Hon hade minst sagt ett helvete efteråt. Hon blev aldrig bra eller fick slappna av, då hon i mars 08 fick ett svårt krampanfall hemma, amubulans helikopter till SöS, ytterligare ett svårt krampanfall på sjukhuset.

En metastas på hjärnan var orsaken. Mamma OCH pappa vart nästan apatiska, det visade sig sen vara 7 metastaser i hjärnan. Dom togs bort sen med strålknivsbehandling, med ett rätt så gott resultat.

Hon fick sen ytterligare en liten metestas i i hjärnan, även den togs bort med denna metod.

Följde sen en tid med mycket elände, och svår ångest för mamma. Propp i den enda lungan hon har, eller t om flera stycken. Lunginflammation....

I augusti i år så upptäckte dom en metastas i hennes ena revben....mamma återigen knäckt...

Vad jag vill komma fram till är att, trots allt detta hon gått igenom, detta helvete, så har hon inte fått NÅT som helst stöd från sjukvården??!! Dom skickar hem henne efter cellgifterna och hoppas hon mår bra...det gör hon INTE!!!

Borde inte våran fina sjukvård i Sverige fatta att denna kvinna inte ORKAR ta kontakt med kurator, psykolog etc??? Borde dom inte höra med henne, ringa henne och fråga hur hon mår?

Blir så jäkla sur!! Och jag är själv undersköterska...blir så besviken. Nu har jag tagit ledigt i helgen för att ta hand om mamma..OCH pappa som även han mår väldigt dåligt av allt det här...hoppas jag kan få in lite hopp i dom nu...

Vart ska jag vända mig, så mamma får den hjälp och stöd som hon förtjänar?