Mitt liv ett kaos....

Här är det tungt, mamma är jättedålig, hon kan inte gå längre. Pappa åkte in med henne till akuten idag, han orkar inte mer. MEN till våran stora förvåning så fick hon åka hem efter några timmar???

Ni vet ju nu hennes fruktansvärda väg med sjukdomar hon haft/har. Lungtumör som spridits sig till hjärna, revben och ljumske. Propp i lungan, lunginflammation i hennes enda lunga hon har kvar.

Och nu då dom senaste dagarna så kan hon inte gå. För 2 dagar sen så satt hon plötsligt på golvet, benen hade vikit sig, helt plötsligt utan förvarning. Hon har haft fruktansvärd värk i benen i ca ett år, men hon har kunnat gå iaf.

Jag ringde i förväg till Huddinge, pratade med hennes avdelning där hon legat, till akuten, för mamma ska INTE sitta bland folk och vänta, hon har inget immunförsvar, fick inte ens ta influensasprutan pga av hennes dåliga värden. Dom skulle fixa så hon blev omhändertagen på en gång, egentligen borde hon ha åkt ambulans, både för hennes tillstånd OCH att pappa absolut inte borde köra bil, nan är ett nnervvrak...men mamma vill inte åka ambulans, tycker att det är onödigt.

Men när dom kommer fram så är det en otrevlig tjej i receptionen, informationen hade inte kommit fram som den skulle. "-Här kan du inte undvika sjuka männsikor" säger hon och mamma får komma till väntrummet iaf. *suck* mamma får inte ens gå in i en affär för sin läkare. Men hon fick rätt så snabbt ett eget rum....PÅ ortopeden..??!! Helt fel...

Och läkaren som till slut kom in till henne undersökte henne inte ens ordentligt, förde bara in ett finger i ändtarmen för att kolla så det inte var nåt akut..?? Och skickade hem henne, vinglandes på ostyriga ben...med pappa som måste hålla henne för att hon inte ska ramla omkull..??! Hur har dom tänkt egentligen...pappa håller på att gå under, han vågar inte lämna mamma ensam= hans firma håller på att gå under. Det enda hon säger är att det är bättre att mammas läkare som hon haft mest kontakt med får undersöka henne sen..???! Dom räknar så iskallt med att pappa tar hand om henne. Jag frågade mamma hur dom tänkt sig att hon ska klara sig hemma? Det visste hon inte..

Hon vet inte ens NÄR hennes läkare ska komma, om det är imorgon eller om några dar, eller om han är julledig? Mina föräldrar ORKAR inte fråga...så nu ligger hon där hemma, i soffan, som hon inte vågar gå ur. Hon får inte gå i trappen, såklart, så nu ska dom bädda på nedervåningen.

Nu är det så att JAG ska in på operation imorgonbitti, har varit planerad ett tag, jag ska bränna min livmoder. Jag har såna problem vid mens, störtblöder i ca 2 dagar, småblöder i en dryg vecka. Det är sååå onödigt, jag ska inte ha fler barn, är steriliserad. Så äntligen ska jag fixa bort den....men det blev inget bra läge...nu mår jag skit....måste ju hålla koll på mamma, dom klarar inte det här själva. Känns som om jag måste ringa åt dom, hur ska jag orka det imorgon?

Och jag kommer att vara jättedålig i några dar har dom sagt, fruktansvärda smärtor. Egentligen ville jag operera bort hela livmodern, men till slut fick jag ett ordentligt svar från en läkare, det är livsfarligt för mig att göra ett sånt stort ingrepp eftersom jag har gjort 6 kejsarsnitt....ta bort livmodern är ett ännu större ingrepp...så dom vill undvika det....istället försöka bränna mina slemhinnor...och det låter som ett bra försslag...

Är jättenervös nu, tror inte jag kommer att vakna igen, är livrädd för att bli nersövd. Och jätteorolig för att mamma ska trilla omkull, hon kommer aqtt vara ensam några timmar imorrn..pappa ska själv till doktorn..pga av sin rygg...som han skadade i en bilolycka för 2 år sen...

Ja jösses....som vanligt så är det total kaos i mitt liv...men mamma tröstade MIG idag i telefon....sa att det här kommer nog gå bra *ler* kanske lite bra för henne att oroa sig lite för mig istället för att tänka på alla sina egna problem...

Hör av mig efter operation...

Ha det så gott allihopa...

//Anki...nervös och rädd...

Detta meningslösa, hemska våld...

Hejsan

Ja nu har vi råkat ut för detta meningslösa, fruktansvärda våld som finns i samhället idag...mitt ex...stora tjejernas pappa som aldrigt slagits i hela sitt liv blev nerslagen av ca 10 okända killar natten till igår...dom slog ner honom, sparkade honom och dunkade på honom med plankor...

Han och hans tjej hade varit ute och skulle ta en hamburgare vid ca 00.30....helt plötsligt så kommer en ung kille fram till Maria(hans tjej)och börjar tafsa och säga fula ord. Hon blir förbannad och säger till honom att sluta...då börjar han slita i hennes jacka, och Jerka(mitt ex) reagerar såklart och försöker få bort killen...då får han 3 killar på sig...han lyckas putta bort dom och ska försöka ta sig därifrån med maria...då dyker ca 10 st upp...och börjar sparka och slå honom...han ramlar på marken...dom sparkar allt vad dom kan mot hans huud..OCH några hämtar plankor och slår honom med..??!!!

Som tur var så finns det litet hopp för mänskligheten...en kille som jobbade på Mc Donalds precis bredvid, försöker skydda Jerka med sin kropp, men då hade han fått en jäkla massa slag redan....en buss (4:an här i Stockholm) stannar trots att det inte var en hållplats...han har ringt polisen, och kliver ur bussen..och det gör även passagerarna...

Sen dyker polisen upp...OCH vi såg för en stund sen...att just den som bråkade med maria från början..han som startade allt blev tagen...hittade en sida om detta på internet:

http://www.wighsnews.se/nyheter.php?nyhet=Stockholm-Storre-brak-pa-Fridhemsplan&notisid=36404


Där ser man en man(liten jäkla slyngel) med röda ärmar och svart väst...Maria och jerka som precis gick härifrån blev sååå lättade av att se att dom tog honom...plus fler...dom visste inte det...

På andra bilden ser man hur en tjej sitter och lutar sig över en man som sitter på marken..han har en svart skinnjacka....det är jerka...

Blir såååå arg, ledsen, frustrerad och äcklad...hur i helvete kan dom göra så här? Jerka har ALDRIG slagits i hela sitt liv, är långt ifrån bråkig...han är 40 år nu, och visst vi har haft våra duster men vad ont det gjorde i hjärtat att se honom idag...ena ögat igensvullet...stygn i pannan och på kinden...stora märken efter plankorna på huvudet... han är en glad pajas...så brukar alla säga om honom...nu var han helt tyst...ser rädd ut...ja han är helt klart i chock...

Vart är vi på väg? Vad har ungdomarna för moral? Hur fan kan man stå 10 stycken och slå en som ligger? Och Maria lyckades stoppa en som hon såg ta fart...han skulle rikta in en hård spark i Jerkas huvud när han försökte ta sig upp från marken...hon visste att det där får inte hända och slängde sig runt killens hals och lyckades dra omnkull honom...den sparken kunde ha dödat Jerka helt klart..

Ja här är det upprört bland barnen...vi pratar mycket..

//Anki...

Fortfarande tungt....men...

det känns lite bättre nu. Har legat på soffan i 2 dygn, med den värsta huvudvärk jag haft på länge, och kokhet av feber...kom liksom inte upp...var jobbigt t om när jag behövde gå på toaletten...!!

Visst jag var förkyld...men det värsta var ändå smärtan i bröstet...sveket från min pojkvän...hur han smulade sönder mitt förtroende för honom när allt kändes så perfekt....hur jag slängdes från vansinnigt lyckliga kärlekskänslor..till total apati och tomhet....värdelöshetskänslor....som äntligen stå på toppen av Mount Everest...lyckan att komma upp och allt gått sååå bra...till att plötsligt snubbla och bara rasa ner från berget...så kändes det inne i mitt hjärta...jobbigt som satan...

Men han hävdar bestämt att han inte kommer ihåg ett skit från fredagsnatten...och att det inte finns en chans att det var för att ragga han ringde dessa 5 tjejer...varför han ringde dom mitt i natten har inte en aning om än...??!!!

Han skäms och är livrädd att förlora mig nu...ska försöka lappa ihop mina känslor igen...får se om det går...

Näpp..dax att jobba vidare....

Platt fall tillbax till verkligheten....

Jaha....så mår man piss igen då :-( Det är inte min förkylning som gör ont...utan min pojkväns svek...

Han och jag har gått igenom så mycket...så nu har vi äntligen hittat till varandra...äntligen hade vi vuxit upp...trodde jag....!?

Pga av allt vi gått igenom så har vi nu verkligen lovat varandra att vara ärliga...och att vi inte ska vara med andra...inte göra nåt som sårar den andra....

För att göra en smärtsam historia kort så hade min älskade pojkvän suttit en hel natt och ringt runt till tjejer från sin lägenhet i Gävle.... han sa till mig att ha la sig kl 23...sa natti natti...men icke då...5 tjejer har han ringt till...OCH..

Hans försvar...han kommer inte ihåg att han ringt, han var så full, vet inte vilka dom är och inte heller varför han ringde..*hrrrmmff*

Fan vad han förstörde mycket nu....förtroendet blev rejält skadat...OCH min självkänsla...litade på honom till 100%....för mig är det otroligt...har svårt att släppa in nån helt hållet i min själ...nu hade jag verkligen släppt ner min garde...och se vad som hände... *suck*

MEN nu har jag däppat klart...han är sååå ledsen för att han gjort så...men han påstår fortfarande att han inte minns ett skvatt....inte en susning...ja, jag undrar jag...!!??

Underverk...

Sitter en pojke i soffan, han läser Kalle Anka med rosiga kinder....han är 8 år och älskar fotboll... hans hår är fuktig efter alla matcher som under dagen varit...

Hör fniss och skratt från mitt kök...det är två flickor...19 och 20 år...dom pratar om killar, jobb och dagen som varit.... hör och ler.... vilka spratt livet tagit...

Det sitter en liten flicka på 11 år framför datorn...hon har tjockt, brunt lite lockigt hår...stora bruna ögon som tindrar så.....hon ser på nåt nåt som hennes vänner har skrivit....undrar vad..för hon ler så ivrigt...

En tjej bredvid mig i soffan sitter....hör mest skratt och en massa fnitter...hon är 17 år.... snart 18... ler och in i hennes ögon ser.... stora blå...känner igen mig själv så....

Alla dessa underverk är mina barn..... vackra, friska och intelligenta..... dom får verkligen mitt hjärta att klämta.... det är för dom jag fortsätter att kämpa..... älskade barn....

vad vore jag utan er...???

Mitt fotbollsproffs...

Denna pojke heter Charlie...han är 8 år och ett blivande fotbollsproffs, han är min son :-) Så vacker så jag kan knappt förstå, min pojke, jag älskar dig så.....





Här får han sin välförtjänade guldmedalj, efter en cup i Kungsängens Sporthall, 6/12-08

Här är han med sina sina duktiga AIK vänner, Charlie är nr 4 fr vänster.

Här med Kim, sin allra bästaste vän just nu :-)

Charlie har spelat fotboll sen han var 5 år, döpt på Råsunda, mitt i mittcirlkeln, med vänner, släkt och präst......då var han 5 veckor gammal....nu 8 år så spelar han i AIK och är en väligt lovande talang.... *stolt mamma*

Känns bra :-)

jag fick ett förlängt vik :-)

Efter jag bloggat igår så gick jag med raska steg till chefen, en ny som började i veckan, MEN jag känner honom sedan innan litegrann OCH han är skyldig mig en tjänst kan man säga, varför kan jag ta en annan gång ;-)

Så nu fick jag förlängt vik t om sista april, och nu känns det väldigt hoppfullt att jag kanske sen kan få nån fast tjänst...och det är det jag såååå gärna villl...älskar verkligen att arbeta här....

Nu är det ju inte för att jag har en upp på nya chefen som jag fick förlängt, får ni inte tro. Utan jag passar verkligen in här, och är nog faktiskt en världens bästa undersköterskor ;-)

Jobba, jobba, jobba

sitter på jobbet nu...har en halvtimmes rast....behövs...

Funderar mycket på hur det ska bli efter december...har bara ett vikariat t om sista december...och OM dom inte förlänger det så känner jag att jag inte vill tillbringa hela nyårshelgen här! Varför ska jag ställa upp så till 100% och vara här när mamma behöver mig om dom inte ens kan ge mig ett längre vik..?

Känns himla tungt och tråkigt om jag inte får stanna...trivs så himla bra här, alla dom boende älskar mig, dom anhöriga är så glada för att jag finns här för deras anhöriga...MEN...jag är bara vikarie och övertalig personal kommer att gå före :-(

*suck* när man entligen hittar ett ställe som man stortrivs på..ja då får man inte stanna pga av regler....skit samma att jag ger hela mitt hjärta, att allla boende verkligen VILL ha mig här, att jag är som en i gänget för den fasta personalen...nepp....nån annan får mitt jobb för att deras ställe lagts ner eller sålts.. :-(